FÖRSTASIDAN
ARKIV 2009
ARKIV 2008
-----

 

2007 års hälsningar

Kickan blev Smilla – en härlig katt(a)

Nu är det ett år sedan jag hämtade Kickan från katthemmet i Löt. Då låg hon som en liten pälsboll i en korg och var nog rätt less på tillvaron. Själv var jag också sorgsen och längtade efter min försvunne Månsson. För att lindra min katt-abstinens var jag stamgäst på katthemmet under hela hösten. En dag så fann vi varandra - Kickan och jag. Hon njöt och spann när jag klappade henne på magen.
Efter en hel del grubblande döpte jag om henne. Jag funderade på olika alternativ – bl.a. Snoppan (apropå att hon har en kort svans), men det kanske inte är så lämpligt. Till slut blev det Smilla och hon verkar nöjd med det.
Nästan direkt efter inflyttningen hos mig visade det sig att hon var en mycket livlig katt. Hela kroppen vibrerade när hon fick utrymme att röra sig på. Hon vill gärna leka men hon är också jätte-kelig och sällskaplig.

I februari åkte jag till en djuraffär i Eskilstuna, där en domare från MellanSvenska kattklubben hade drive-in-bedömning. Bedömningen och det allmänna intrycket av Smilla ser ut så här:
• Härlig blå färg
• Utmärkt kvalitet
• Härligt uttryck
• Fin ögonfärg
• Lugn trevlig dam

Domaren trodde också att hon kan ha mycket av Korat-rasen i sig. Det är ju en ras som inte är så vanlig i Sverige, men vem vet?

I början betedde hon sig som en riktig innekatt, men när hon kom till mitt fritidshus i Sparreholm ville hon ut. Efter diverse äventyr med sele – som hon nästan alltid lyckades slingra sig ur – gav jag upp och släppte henne fri. Hon blev överlycklig och jagade möss så det stod härliga till!
Vi har också tur att ha världens bästa kattvakter. Ett par som verkligen älskar Smilla och tillfredsställer alla hennes önskningar. Det är guld värt!

Tack till katthemmet och alla ni som är engagerade där! Utan er hade jag inte fått någon Smilla!
Elisabeth


Ingen rädder för "vargen" här.....
Klicka för större bild

 




21 Nov

Hej
Vi trivs jättebra här ute på Helgarö. Klättrar i träden, smyger på kaninerna i deras burhage och jagar möss i skogen. Varje kväll kommer vi hem igen till våran kattlya (jättefint inrett rum i stallet) för att gosa och mysa lite med matte och få i oss lite käk. Matte stänger om oss på natten så vi är säkra och får sova gott. Sen på morgonen igen så bär det ut till skogs på nya äventyr. Hoppas ni på katthemmet har det bra, och tack för att ni tog hand om oss. Och tack till Er som hjälpte oss komma till tryggheten på katthemmet. Ni alla har hjälpt oss att få en "riktig" familj där vi mår bra och får stanna resten av livet.

Kramar från Assar och Lova även kända som Helgarö mousekillers
Ps. på bilden ligger vi och sussar gott i våran säng efter ett mål mat.Ds



21 Nov

Mjauuuu
Jag är Ville, som bodde på katthemmet från senhösten 06 till februari 07.
Moi har skrivit lite om mina äventyr i mitt nya hem i gästboken, men tänkte ändå berätta för de som inte har följt med i mina äventyr.
Under den första tiden i mitt nya hem så tillbringade jag mesta delen av tiden under soffan eller en jättesäng. Asså, det fanns högvis med plattnoseluddbollar i hela hemmet, som kikade på mig med stora ögon. Efter ett fåtal dagar så upptäckte jag att de faktiskt inte var så farliga, vi varken väste, fräste, glodde ilsket eller skrek okvädningsmajuisar till varandra.
Mycket försiktigt vågade jag närma mig dem och fick plötsligt en jättelik kattfamilj, som alla tog hand om mig på bästa sätt!
Efter någon månad i nya hemmet, så inträffade något makalöst!
Jag blev OnkelVille!
Ja, ett par av plattenoseluddbollarna fick bebisar. Vem kan lära små luddbollar att klara sig i världen på ett bra sätt, om inte moi i egen hög kattlighet? Jag satt vid mammornas sida när de födde, tvättade de små liven för att allt eftersom de har växt lärt dem väsentligheter i tillvaron. Allt från att hänga i gardinerna till att välja den läckraste läckerbiten i matskålen.
Tvåbeningarna är lite farliga. De finner ut så mycket tokigt, framförallt den stora. Hon manikyrerar mig, undersöker mina tandebirringar, glosar i mina öron och är allmänt arbetsam. Dessutom så fick hon för sig att jag skulle ha ett g u l t halsband på mig!
Tossa! Jag fick den minsta tvåbeningen att inse hur löjligt det var med gult halsband, så den stora tvåbeningen tog av det efter 4 dagar. Jag ligger gärna i deras sängar, följer med när de pysslar med saker, men ogillar när de ska palta & klappa på mig. Ibland är det mysigt, men oftast jobbigt, så de tar det varsamt med mig. De ger mig ialla fall smarriga gotter! Ja, å så har jag en egen kudde i sängen som jag kan mysa ned mig i.
Vi missar har faktiskt varsin kudde, så hela sängen är fylld med kuddar, plattnoseluddbollar, tvåbeningar och andra väsentligheter. Jag har fått suveräna utkiksfönster i mitt nya hem. Fullt med pippibördisar att kika på.
Ut varken vill jag eller får! Jo, på balkongen som är innätad, men inte lös. Inte i sele heller!
Huvva! Jag håller mig allt inom hemmets väggar!
Jag har funnit en plattnoseluddbollstjej med världens vackraste ögon! Gissa om jag är betuttad i henne! Hon är så gosen och det är så myset att ligga och snuffsa henne i nacken.
Så, på det hela taget är det här hemmet acceptabelt, trotts människornas tilltag!
Jag återkommer med fler rapporter!

Mjauuuuuuu
Ville




11 Nov

Hallå alla kattvänner!
Här kommer en hälsning ifrån Kitty som vi hämtade på katthemmet vintern -07.
Hon hade inte så stor lust att gå ut första tiden men allt eftersom snön försvann och värmen kom så gick det bättre. Till första sommaren hos oss var hon en skicklig råttjägare som ofta kom hem med sitt byte ville stolt visa upp det.
Även om hon jagar vilt och äter så är det inget som hindrar henne från att äta maten inne också. Mycket och ofta.
Hon är älskad av alla i familjen men särskilt av yngsta familjemedlemen som är med Kitty på bilden. Det är hennes kisse säger hon. Någon brist på kramar och pussar är det inte för Kitty.

Hälsningar Kitty med familj



11 Nov


Här kommer en Hälsning från
Lilly, Majsan, och Maja
Lilly har vart hos oss snart 2 år. Hon en kelig dam
som älskar dofilus och att leka med sina vänner.
Majsan och kom till oss 1 och 1/2 år sen.
Ett keligt busfrö som ska vara med överallt.
Majsans mamma Maja kom för ca 1 år sen.
Hon är en lugn katt som älskar att ligga
och mysa i solen.
Dom bor ihop med rödhåriga persern Nutte.

Hälsningar Ann-Marie och Hans Flodman




11 Nov

Einar kom till oss för 1 1/2 år sedan.
Han är en riktig kelig buskille som älskar att gå
ut i sele och undersöka omgivningarna.
På kvällen vill han gärna krypa ner i sängen och
sno halva huvudkudden och pussas i ansiktet.

Hälsningar husse Tommy och extramatte Monica




7 Nov

Mjau = hej
nu kommer en hälning från Putte och Leah.

Putte: jag har det bra, tycker om matte väldigt mycket. Husse med men är fortfarande lite rädd för honom fast det har gått ett år. Hoppis och Simba som bodde här redan när jag kom. Leah gjorde det med men henne hade jag ju träffat innan. Hoppis är min goskamrat när jag är riktigt kelig.. älskar att plaska i vattenskålen, men vill matte bada mig gömmer jag mig... hehe.. ibland får vi kattgodis också.. riktigt mumsigt. har även blivit könsmogen men då fick jag åka till vetrinären... det var jobbigt. men matte höll i mig så jag tog det lugnt.

Leah: jag är en riktig mammagris mot matte. sover och kelar alltid med henne. tvättar henne på fingrarna och ibland på munnen.. då blir husse avundsjuk... hihi... det är kul då lipar han åt mig. jag tycker om de andra katterna också... men matte är mitt allt. får jag ingen mat när jag är hungrig så sätter jag igång och piper, tror jag låter väldigt ljust och jobbig eftersom jag alltid får mat när jag jamar. hihi. vi har det riktigt kul... leker en massa och har det tokskojigt.

Många kramar Putte och Leah
ps bilen är på oss... vi är riktigt söta, visst?? d.s



6 Nov
Vi hämtade Majja i september 2005 så hon har nu bott hos oss i 2 år och funnit sig väl tillrätta.
Hon är en mycket social katt som älskar att mysa med husse och matte
.De kvällar som husse har varit på jobbet och kommer hem så sitter hon vid dörren och väntar och nåde honom om han inte ägnar de första 10 minuterna till henne. Då ska det pratas och klappas innan han får göra nåt annat.
Hälsningar

Majja, Janne o Kerstin



29 Okt
Det är nu snart ett år sedan Kim fick sitt hem. Och Spite kom i december.
Dom är friska och mår bra. Även om dom är inne katter så har dom tillgång till balkong och frisk luft. Kim tycker att man ligger bäst i blomkrukorna!
Ibland får dom följa med ut på något äventyr.Sprite var även med ut i blåbärs skogen.Det var ju lite läskigt i början.
Hösthälsningar från Kim o Sprite


© Copyright 2006-2009 all rights reserved Djurskyddet Strängnäs